Historia

Trots att bingo är ett populärt spel världen över är dess historiska rötter inte särskilt väldokumenterade. Ursprunget sägs vara ett Italienskt lotteri från 1500-talet, Lo Gioco del Lotto d’Italia, som efterhand utvecklades till något som liknade en extremt enkel form av bingo. Spelarnas spelplaner var nio kolumner bred och tre rader hög, och lekledaren plockade sedan ut brickor från en säck, alla numrerade från 1 till 90. Den spelare som först fick en komplett rad vann.

Liknande spel existerade sedan runtom i Europa, men bingo i dess moderna form som vi känner det i Sverige uppstod inte förrän i början av 1900-talet. Hur spelet fick sitt namn är ytterst oklart, men att bingo, i mer eller mindre sin nuvarande form spelades under 1920- och 1930-talet är klart. För att markera utropade nummer på sin spelbricka användes vanligen torkade bönor, därav namnet spelet fick, beano. Under 1930-talet standardiserades sedan reglerna, och spelet fick sin nuvarande form. Därefter spreds spelet snabbt över hela USA, och sedermera stora delar av övriga världen.

Till Sverige kom spelet 1961, och blev snabbt en stor framgång. Under många år har bingo varit en stor inkomstkälla för idrottsrörelsen och ideella föreningar, då de är de enda som lagligt kan bedriva bingospel. Men även i USA var och är bingo ursprungligen ett spel som mest organiserades av kyrkor och välgörenhetsorganisationer, utan eget vinstintresse. Varför det är så är lite är lite av ett mysterium med tanke på att spelet ju också finns tillgängligt i mer kommersialiserad form i Sverige via nätet och USA på de lagliga kasinon som finns där.